Bryta ihop och gå vidare
Ibland måste man bryta ihop för att komma vidare. Det kan få en att se på saker ur ett nytt perspektiv.
En kväll för ett par veckor sedan fick jag ett sådant bryt. Maken som inte på något sätt förvarnats blev nog ganska överraskad, på ett negativt sätt.
När jag väl fått ur mig all frustration, ilska och sorg lugnade jag ner mig och livet kändes bättre. Maken har, efter att chocken lagt sig, påpekat flera gånger att samtalet (monologen) blev en ögonöppnare för honom.
Jag är som person oftast väldigt tydlig, jag är lätt att läsa av men ibland håller jag saker för mig själv. Grejer som jag vid min ålder tycker att jag ska klara av att hantera men nu fallerade jag, jag liksom orkade inte med situationen.
Den här vintern och våren har varit tuff, inte mycket ledigt, mest jobb.
Jag är i behov av semester men det är inte riktigt dags än.
Jag får allt kämpa på ett par veckor till.
Idag är jag faktiskt ledig och vi är på väg, söderut mot min egentliga hemstad.
Trevlig helg på er 😀
Så bra att du just bröt ihop. Nog så viktigt att tillåta sig det och att kunna göra det för att gå vidare framåt. Har förstått att du haft en tuff höst, vinter och vår på jobbet och mycket hinner lagras. Och sedan ska man ha ett liv utanför jobbet dessutom-
Semester behöver du verkligen och fint att nu kunna ta ett par dagar och helt byta miljö.
Önskar dig en fin helg där du kan koppla av.