Landet som inte finns

Har ni hört talas om Occitanien?
 
(null)
"Landet" sträcker sig över södra Frankrike. Det vidrör Spanien och fortsätter en liten bit in i Italien (Piemonte och Ligurien).
I vår lilla italienska by som befinner sig precis vid gränsen mellan Frankrike och Italien finns det några, de flesta mycket gamla, bybor som talar occitanska. Språket är helt olikt italienskan men påminner tydligen om katalanska. 
Man har hittat skrifter från 800-talet då juridiska, vetenskapliga och religiösa skrifter ofta skrevs på occitanska. Det finns även viss skönlitteratur skriven på detta språk. 
Under 1200-talet blomstrade den occitanska skönlitteraturen och språket användes av hoven runt  i Europa. Dante Alighieri som var verksam under den här tiden skrev en hel del på occitanska.
I slutet av samma århundrade förbjöds språket i skolor och officiella sammanhang.
 
Landet har inte funnits som stat sedan 400-talet men under flera hundra år slogs hertigar och furstar om området.
 
(null)
Den här flaggan kan ses lite varstans i vårt område.
 
Occitanien finns sedan 2016 som en region i södra Frankrike och bildades när två tidigare regioner slogs ihop.
Regionen är belägen mellan Medelhavet, Pyrenéerna och Dordognedalen med en 220 mil lång kuststräcka. 
I den nya regionen finns massor av sevärdheter, kulturella platser och vacker natur.
 
Vi har under åren ofta befunnit oss på ett antal platser inom detta område och varit på en del spektakulära ställen. Nedan kommer några bilder tagna för så där 25 år sedan på en av familjens resor i södra Europa.
Vi har bland annat varit i Camargue där det finns våtmarker, saltbassänger och flamingon.
Helt olik naturen i Ligurien.
 
(null)
Tjejerna har precis fått span på deras första flamingo, bilden till vänster. Några minuter senare befann vi oss bland hundratals och det behövdes ingen kikare för se dem.
På nästa bild är vi  i den gamla amfiteatern i Arles.
 
(null)
Arles, Nîmes och ett antal vackra urgamla städer och andra historiska platser har vi beskådat på alla våra resor. Kolla in den 2000 år gamla akvedukten på bilden till höger, Pont du Gard.
Jag hade nästan glömt dessa bilder, vilken tur att jag alltid fotograferat och dokumenterat.
 
Det här området är väl värt ett besök, särskilt om man är intresserad av byggnader från romartiden.