Senaste nytt från Olivetta

Äntligen ser vi slutet på renoveringen i Italien. Även om vi hela tiden sagt att det inte är någon brådska, blir man när man väl satt igång lite ivrig. Dessutom kommer familjen förhoppningsvis att växa under de kommande åren och då behöver vi fungerande ytor.
Vi fick lite problem med sista delen av köket eftersom byggarna inte varit tillräckligt noggranna.
Måtten på hålrummen under köksbänkarna var helt fel och dessutom till viss del skeva.
Därför gick det inte att köpa skåp och lådinsatser från någon köksfirma utan allt var tvunget att platsbyggas med speciallösningar. Att fixa det här på egen hand hade aldrig blivit till belåtenhet.
 
(null)
Så här har köket sett ut i ett år. Användbart, visst men utan förvaring. Vi har fått springa mellan det gamla, numera grovköket, och det nya köket för att hämta grejer. De ligger som tur är inte särskilt långt ifrån varandra.

I höstas fick vi tag på en köksfirma som för en rimlig peng och med en skicklig snickare var villiga att göra arbetet. Så i mars bestämde vi oss och han skulle göra det mesta arbetet under april.
 
(null)
Vi fick några bilder under arbetets gång. Han har jobbat bra med luckor, lådor och alla passbitar som behövdes för att gömma glipor.
 
(null)
Nu är snickaren och målaren klara och visst ser det bra ut. Precis som vi tänkte oss.
Nu återstår bara hyllor och belysning över arbetsytorna.
Hyllorna får vi vänta lite på, vi vill nämligen ha dem i olivträ och det är ont om det just nu.
Vi tycker att olivträ mjukar upp köket lite och kommer att göra känslan varmare.
Tänk så kul det ska bli att få in köksgrejer i lådor och skåp.
Det finns en bänk till med underskåp som inte är med på bilderna, där ska grytor och större kärl förvaras. Vissa redskap och maskiner som inte används så ofta får ta plats i grovköket. Väldigt bra, tycker vi.
Att sedan slutligen kunna ställa glas och porslin på vägghyllor blir pricken över i.
 
Som ni förstår är mina tankar egentligen inte i Olivetta utan hos den nya lilla familjen i Stockholm.
Just sitter jag på tåget mot huvudstaden och jag längtar så efter "la famiglia".