Niger och säger att nu är det vår
Vårdagjämningen har passerat, klockorna är framflyttade och blåsipporna blommar.
Det måste ju betyda att våren är här.
Fina små vårtecken.
Visst är det vår. Det är ljusare och varmare, fåglarna kvittrar glatt nästan lite maniskt.
Till och med vissa träd har så sakteliga börjat spira och blomma.
Vi har tagit ett tillfälligt avsked till en god vän som ska ge sig ut på ett spännande äventyr.
Under de kommande två åren kommer vi inte att träffas särskilt ofta, om än inte alls. Lite ledsamt är det naturligtvis.
I veckan som gick var mina tankar förstås delvis i Sydostasien. Jag följde spänt händelseutvecklingen efter den stora jordbävningen som främst drabbade Myanmar men även Thailand.
Nedan ser ni delar av ett inlägg på sociala medier som en vän till mig skrev.
Alla som jag känner där borta har "checkat in sig" som säkra och det känns skönt.
Maken är på resande fot, igen.
Nu befinner han sig i södra Italien, i den lilla staden Tropea i Kalabrien.
Kolla in denna vy. Bilden skickade han igårkväll och visar Chiesa di Santa Maria dell` Isola.
Jag är avundsjuk för trots att våren är här och allt är fint här hemma längtar jag till vår plats i solen.
Om drygt två veckor får jag äntligen återse vårt älskade Cabana.
Innan dess blir det två tuffa arbetsveckor men också en trevlig tilldragelse i Bromma kyrka.
Det har varit en händelserik vecka och den närmaste tiden blir nog inte mindre spännande eller aktiv.
Idag är jag ledig (är ju tillfälligt tjänstledig 20 %) och ska ta det lugnt.
En lång promenad i det fina vädret är det som står på agendan.